fredag 28 november 2014

Ramona

I Marta Söderbergs nya bok Ramona träffar vi en sextonåring som mått, och fortfarande mår, riktigt riktigt dåligt. Nästan så långt tillbaka hon kan minnas har Ramona haft ångest, känt sig fel och driven av ett vansinnigt självförakt skadat sig själv gång på gång. De senaste fyra åren har hon bott på olika behandlingshem och institutioner, där hon har brutit regler, rymt, smugglat rakblad, överdoserat läkemedel, blivit isolerad, men aldrig egentligen blivit friskare. Nu är hon hemma på prov igen, bor hos pappa och försöker vänja sig vid livet utanför gallret. Pappa förstår ingenting, men är ändå ok. Mamman däremot, Stella (Ramona vägrar att kalla henne mamma), är hon oftast väldigt arg på. Det grundar sig i att mamman när Ramona var liten lämnade familjen för ett fint jobb i New York och sedan dess har deras relation aldrig reparerats. Ute i verkliga livet väntar kompisen Lovisa, men hur funkar det egentligen att ta upp en vänskap som om ingeting har hänt, när den ena parten har högsta betyg i alla ämnen, är med i elevrådet och alltid verkar helt perfekt och den andra parten knappt vet hur man lever ett liv utanför lås och bom. Ramona handlar om att försöka bli frisk, men samtidigt vara rädd för att man inte vet vem man är utan svärtan.

torsdag 20 november 2014

Den färglöse Herr Tazaki

Den färglöse Herr Tazaki är namnet på den uppskattade japanske författaren Haruki Murakamis nya bok. Tsukuru Tazaki är en ganska ensam 36-åring som arbetar med att konstruera järnvägsstationer. När han var tonåring ingick han i ett mycket tätt sammansvetsat kompisgäng, där alla de andra medlemmarnas namn på olika sätt gick att koppla till färger, Röd, Blå, Vit och Svart. Tsukuru var den enda i gänget som inte hade ett namn med färgkoppling, därav "Den färglöse" i bokens titel. Efter gymnasiet stannar de övriga medlemmarna kvar i barndomsstaden, medan Tsukuru börjar på ett universitet i Tokyo. Han håller fortfarande tät kontakt med vännerna och reser hem så ofta som möjligt för att träffa dem. En dag får han dock det plötsliga och oväntade beskedet att de andra i gänget inte vill träffa honom mer. De vill inte ha något med honom att göra och när han frågar varför får han svaret "Det borde du fråga dig själv". Utsötningen från kamratgänget orsakar ett trauma som den 36-årige Tsukuru inte helt har kommit över. När han träffar en kvinna som han inleder en relation med och som han verkligen är intresserad av på allvar, känner hon av hans olösta bekymmer och kräver att han ska lösa sina gamla ouppklarade bryderier innan de kan inleda ett mer seröst förhållande. Han måste alltså söka upp sina gamla vänner och få en förklaring.

Det som händer i skogen

Det som händer i skogen är ett nyutkommet seriealbum av Hilda-Maria Sandgren och handlar om fjortonåriga kompisarna Aida, Tess och Marre. De bor på landet i Småland, har precis börjat sjuan och fokus ligger mycket på att finna sin plats i den nya klassen och den nya identiteten som tonåringar. Mycket handlar om allt som ska göras för första gången, första fyllan, första cigaretten, första sexet. Spelet mellan tjejerna och killarna i klassen pågår hela tiden och yttrar sig i allt från lättsam munhuggning till övergrepp i form av fasthållning och tafsande. Varvat med skildringarna av tonåringarna och deras vardag finns tysta episoder med natur och landskap. Allt är tecknat i en stämningsskapande, mjuk och skön blyertsstil.

Deras ryggar luktade så gott

Deras ryggar luktade på gott är Åsa Grennvalls nionde seriealbum. Hennes berättelser är ofta mörka och tragiska och den nya boken är inget undantag. När huvudpersonen Jenny får barn får hon anledning att tänka tillbaka på sin egen barndom, som var allt annat än idyllisk. Föräldrarna var totalt passiva/avståndstagande och ointresserade av alla känsloyttringar hos barnet. Hon lärde sig att klara sig själv, aldrig be om hjälp, aldrig efterfråga den närhet hon egentligen längtade efter. På nätterna brukade hon smyga in i föräldrarnas sovrum och lägga sig mellan dem i sängen och "tanka" den närhet hon inte fick på dagarna. Senare i livet leder Jennys osäkerhet till en rad destruktiva beteenden och hon mår sämre och sämre. När hon försöker berätta om sina upplevelser skrattar folk och säger att det är orealistiskt och överdrivet. Folk råder henne att inte säga upp kontakten med sina föräldrar, att det säkert kommer att bli bättre, vilket drar Jenny än djupare ner i mörkret. Trots all svärta slutar Deras ryggar luktade så gott hoppfullt och vackert. Åsa Grennvall har återigen skrivit en stark och berörande uppväxtskildring.